Vi alla har sådana dagar då vi helst av allt bara vill ligga i soffan. Ibland så är det ok att göra det, för vi alla måste ha en vilodag då och då. Ibland är det bara motivationen som tryter. För min del har det oftast bara berott på ren och skär lathet, eller pga att jag har jobbat som ett litet svin. Jag vet inte hur ni funkar, men jag har då varit väldigt bra på att känna mig otroligt dålig för att jag inte kommit iväg till gymmet. Har ni känt likadant? Gör inte det.
Byt ut "allt eller inget" mot "allt är bättre än inget".
Man behöver inte alltid ge allt på ett träningspass eller en löprunda. Det är bättre att man iallafall gör nånting. Hellre att man tar en promenad, än ligger i soffan och pillar sig i naveln. Kanske till och med att man tar sig till gymmet för lyfta lättare vikter, gå på yoga eller något annat som känns bra för dagen. Då har man iallafall rört på sig.
Oftast när jag då tagit mig till gymmet eller dragit på mig löparskorna och tänkt att jag ska ta det lugnt, har jag inte kunnat hålla tillbaka. Sist sprang jag milen för första gången utomhus, tredje gången någonsin. Med andra ord är det ofta så att när huvudet orkar det som minst, behöver man det som mest.
Där har vi min första mil utomhus. Svart på vitt.
Och såhär röd och härlig kan man vara efter en löprunda.