Paulina

När jag tränar mycket så försöker jag se till att stretcha ordentligt, så att jag inte blir stel. Den allra bästa stunden, då jag kan slappna av och verkligen andas är framför TVn. Helst när jag kollar på So You Think You Can Dance, och blir motiverad för att jag ser hur viga och smidiga de är. Nu har de börjat sända säsong tio, och jag är helt exalterad. En timme varje onsdag (minst!) får jag njuta av overexposure of pure awesomeness, och dessutom tar jag mig tid att stretcha igenom kroppen ordentligt.

För er som inte sett säsong tio av SYTYCD, och följer programmet annars, gör det. Jag sitter och bankar näven i golvet för att de är så äckligt bra denna säsong.

Vi alla har sådana dagar då vi helst av allt bara vill ligga i soffan. Ibland så är det ok att göra det, för vi alla måste ha en vilodag då och då. Ibland är det bara motivationen som tryter. För min del har det oftast bara berott på ren och skär lathet, eller pga att jag har jobbat som ett litet svin. Jag vet inte hur ni funkar, men jag har då varit väldigt bra på att känna mig otroligt dålig för att jag inte kommit iväg till gymmet. Har ni känt likadant? Gör inte det.

Byt ut "allt eller inget" mot "allt är bättre än inget".

Man behöver inte alltid ge allt på ett träningspass eller en löprunda. Det är bättre att man iallafall gör nånting. Hellre att man tar en promenad, än ligger i soffan och pillar sig i naveln. Kanske till och med att man tar sig till gymmet för lyfta lättare vikter, gå på yoga eller något annat som känns bra för dagen. Då har man iallafall rört på sig.

Oftast när jag då tagit mig till gymmet eller dragit på mig löparskorna och tänkt att jag ska ta det lugnt, har jag inte kunnat hålla tillbaka. Sist sprang jag milen för första gången utomhus, tredje gången någonsin. Med andra ord är det ofta så att när huvudet orkar det som minst, behöver man det som mest.

Jag har alltid tyckt om att röra på mig. Dansen har alltid varit en bidragande faktor till att jag kunnat stoppa i mig rätt mycket käk, och ändå hållt mig i form. När jag slutade gymnasiet tog jag en paus från dansen, i två år, men fortsatte äta som om jag fortfarande dansade sex dagar i veckan. Det resulterade i en viktuppgång på 15 kg.